Jag citerar Wikipedia: "Allkonstverk - på tyska Gesamtkunstwerk - är en tysk term som ofta härleds till den tyske kompositören Richard Wagner (mitten av 1800-talet) och som från början syftar på en viss sorts operaföreställningar där man ansåg att musik, teater och bildkonst var lika viktiga delar för helheten.
Wagner menade att i det klassiska grekiska dramat var dessa konstarter sammanflätade till en helhet men att de med tiden hade splittrats upp. Han var kritisk till sin samtids opera som han ansåg fokuserades för mycket på musiken och saknade dramatiska kvaliteter.
Idag används termen allkonstverk, eller Gesamtkunstwerk, för att beskriva ett konstnärligt uttryck som integrerar ett flertal konstarter.
Ett exempel på Gesamtkunstwerk är interiören till Asamkirche (1733-1746) i München, där arkitektur, skulptur, måleri och stuckatur har förenats till en helhet."
Denna idé om ett allkonstverk går också att överföra på arkitekturen. Jag vet ett exempel i Stockholm på detta, nämligen Lärkstan. Om jag åker till Stockholm innan detta projekt är slut ska jag knäppa kort på husen där och förhoppningsvis kunna påvisa helheteskänslan som är slående i området. Man kan läsa om stadsplaner ur Stockholms Arkitekturmuseums arkiv. Såhär står det om Lärkstan:
"Tillkomsttid: 1902-1907 (stadsplan), 1909-1914 (byggnader)
Funktion: villastad för högreståndsbostäder
Stadstyp: terränganpassade storgårdskvarter och villor
Byggherrar: Engelbrekts församlings kyrkoråd (kyrkan) samt enskilda (bostadshusen)Arkitekter: Per Olov Hallman (stadsplan), Lars Israel Wahlman (Engelbrektskyrkan med församlingshus), Hallman, Folke Zettervall, Erik Lallerstedt, Erik Hahr, Torben Grut mfl (byggnader)
Kyrkan på sin höga klippa avtecknade sig som en krona i stadslandskapet - ett populärt motiv under 1900-talets första decennier. Den pittoreska effekten av kyrkosiluetten och kyrkans monumentalitet stod i kontrast till de omgivande kvarterens intima skala och rustika karaktär. Arkitekternas nyvunna intresse för den medeltida staden märktes i både den terränganpassade stadsplanen och byggnaderna i mörkt tegel som genom tegelmönster och materialverkan skapade dekorativa effekter. Gatorna gjordes åter smala och krökar skapade oväntade vyer in i trädgårdar och mot fondmotiv som praktgavlar och burspråk samt utblickar över staden. Stadsrummet kan liknas vid ett allkonstverk i vilket skala, detaljer, material, gatunät och tomtstorlek samverkar."
Okej. Det finns en mängd problem här: Kyrkan, villastad för högreståndsbostäder. Religion och klass är ganska laddade termer. Jag tror jag skall lämna den diskussionen åt sidan ett tag och förhoppningsvis återkomma till den. Frågan blir nu: Hur ska vi relatera till Fjällgatan när det gäller det här?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar